Hur djur parar sig?

Vid parning sker en kroppslig förening mellan två individer av olika kön, varvid hannens sädesvätska förs in i honans könsorgan (eller mellan två hermafroditiska individer, t. ex. daggmaskar, genom byte av sädesvätska).

Läs mer

I enlighet med detta, kan två olika arter para sig?

”Biologiska” artbegreppet Enligt detta artbegrepp består arter av individer som förökar sig med varandra, men som inte under naturliga förhållanden förökar sig med individer av andra arter. Detta innebär att olika arter som förekommer i samma område normalt sett inte parar sig med varandra. Vilka kan få fertila avkommor om man parar dem med varandra? Om två olika arter parar sig måste de tillhöra samma artfamilj för att deras ungar ska kunna bli fertila. Men det finns betydligt fler djur som tillsammans kan få avkomma som inte är fertil, det vill säga de nya ungarna kan i sin tur inte få ungar.

Kan två olika djur få barn?

Skulle två djur av varsin art ändå para sig, är chansen till befruktning dessutom väldigt liten. Lejon och tigrar är bland de djur som kan skaffa unga med varandra trots att de tillhör olika arter. Om fadern är ett lejon och mamman en tiger - som här - blir resultatet en liger. Du kan också fråga vilka faktorer påverkar en arts bildande och utdöende? Artbildning Nya krav ställs på organismerna. De individer med högst fitness - d.v.s. de som passar bäst i den förändrade miljön - har störst chans att föra sina gener vidare. Om miljön förändras mycket, bildas en ny art - eller förändras den gamla, så att en ny kan sägas ha uppstått.

Hur uppstår nya arter Beskriv tre olika sätt som kan leda till artbildning?

Hur arter uppkommer. Arter uppkommer i en serie av steg. Det börjar med någon form av separation, vanligtvis till följd av naturliga orsaker, men det kan också ske artificiellt genom människans ingripande. Separationen följs av en fixering av vissa karaktärer genom selektion. Med detta i åtanke, på vilket sätt har genetiken bidragit till att förklara evolutionen? Den moderna genetiken har bidragit till att många organismers hela genom har kartlagts samt en förståelse för hur olika gener uttrycks. Det innebär att någon gång under evolutionens gång skedde en förändring i hur dessa grupper uttrycker de gener som styr embryonalutvecklingen.

Människa och schimpans delade en gemensam urmoder för ungefär 6 miljoner år sedan. - Resultaten visade att skillnaderna i genuttryck var större mellan olika vävnader, till exempel hjärta och hjärna, inom samma art än mellan människa och schimpans i en specifik vävnad, till exempel hjärta, berättar Anna Wetterbom.