Hur många harar finns det i Sverige?

Från Skogshareprojektet i Norrlands skogslandskap finns dock färska uppgifter om 20-25 harar per 1000 hektar (100 ha = 1 km²). Från 70-talet finns motsvarande uppgifter från det mellansvenska skogslandskapet då antalet harar var 30-40 stycken per 1000 ha.

Läs mer

Hur stora är Rävspår?

Rävspår är i princip identiska med hundspår av motsvarande storlek. Rävens trampdynor är glest placerade med mycket ”luft” mellan de två mellersta tådynorna och mellanfotsdynan. Detta blir dock mindre tydligt desto djupare räven har sjunkit i underlaget. Vissa hundraser har också mycket ”luftiga” spårstämplar. Vems är spåren i snön? Förutom tass- eller fotavtryck kan man hitta märken efter svansen eller vingar som vispat i snön. Somliga djur väljer ofta samma väg så det blir en liten stig i snön. Ibland delar sig ett mystiskt spår så att man plötsligt ser att det faktiskt var två djur som tassat efter varandra en bit.

Hur är spår i snön uppbyggd?

Spår i snön är en laddad novell om utanförskap och hämndbegär, men också om att hitta tillbaka till livet och förlika sig med det förflutna. Handlingen kretsar kring Martin och Barbro som flyttar från Stockholm till ett litet svenskt samhälle där de försöker hitta en egen plats trots lokalinvånarnas misstänksamhet. Dessutom, hur ser ett lodjursspår ut? Storleken för ett lodjursspår ligger mellan 7 och 10 cm. Framtassen är något större än baktassen Lodjurets spårstämplar ger ett påfallande runt intryck jämfört med hunddjurens spår, som är mer ovala i sin form. Detta är speciellt vanligt i lite lösare snö när lodjuret sjunker ut och spärrar ut tårna.

Vilket djur spår?

Spårstämplarna mäts på längden, utan klor. För att avgöra vilket djur som skapat ett spår behöver man normalt följa det en bit. Exempelvis kan inte varg skiljas från stora hundar på enstaka spårstämplar, men spårlöpan och beteendet berättar vad det är. Färska spår följs bakåt för att inte förfölja djuret. Därefter, hur ser grävlingens fotspår ut? – Ofta ser man ordentligt upptrampade stigar och små grävda gropar där grävlingen lämnar sin avföring. Eftersom maskar utgör en stor del av grävlingens föda ser man också hur grävlingen bökat upp gropar i skogen och på åkrar efter letandet efter mask.

Bytet av pälsens färg styrs av arv, ljusmängd och temperatur. Hararna har en nedärvd rytm i pälsbytena som är anpassad till traktens normala klimat. En hare som flyttas från norra till södra Sverige byter därför vinterpälsens färg tidigare än hararna från trakten, och innan snön och vintern kommer.