Har koraller hjärna?

Kammaneter och nässeldjur (t ex maneter och koraller) har nerver men saknar centralt nervsystem. Musslor och ostron har också ett mycket enkelt nervsystem och saknar något som liknar en hjärna. Det är därför mindre troligt att dessa djur kan uppleva något.

Läs mer

Dessutom, hur bildas stora korallrev?

Zooxanthellerna är fotosyntetiserande och genom att ta till sig koldioxid, vatten och organiska näringsämnen kan de med hjälp av solljus producera syre och näring som i sin tur tas upp av korallen. När korallen växer bildas det vi vanligtvis kallar korallrev. Vad innebär korallblekning? Korallblekning innebär att de mikroorganismer som lever i symbios med koralldjuren avlägsnar sig från korallerna som då blir helt vita och dör.

Vad är världens största korallrev?

Fotografiet föreställer Stora barriärrevet utanför Australiens östra kust. Stora barriärrevet är världens största korallrev och täcker en yta av nära 400 000 kvadratkilometer. Du kan också fråga hur lång tid tar det för korallrev att bildas? Koraller växer långsamt. 0.3-2 cm per år för massiva koraller. 10 cm per år för de som grenar ut sig. Det innebär att jordens äldsta korallrev är närmare 30 000 000 år gamla och att det tar minst 10 000 år att bilda ett rev.

Du kan också fråga vilken roll har nedbrytarna i ett ekosystem ge exempel på nedbrytare?

Vilken roll har nedbrytarna i ett ekosystem? Ge exempel på nedbrytare. När nedbrytarna bryter ner dött växt- och djurmaterial eller avföring, frigörs näringen i form av närsalter och kan tas upp av växter igen - näringen återvinns. Några exempel på nedbrytare är bakterier och svamp. Med detta i åtanke, vilken roll har nedbrytarna i ett ekosystem? Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur (tex hoppstjärtar, nematoder, kvalster). Deras roll är att sönderdela det organiska materialet så att näringsämnena kan bli tillgängliga för växternas rötter igen.

Nedbrytarna spelar en viktig roll i en näringskedja. När de äter upp spillning eller döda djur- och växtdelar bryts näringen ned till sådana ämnen som de gröna växterna kan ta upp och använda igen, till exempel vid sin fotosyntes.