Oftast har kräftdjuren två par antenner, till skillnad från andra leddjur, och de allra flesta lever i vatten. Läs mer

Andra och tredje benparet har små men tydliga gripklor. Äter både levande och döda djur, men livnär sig mest på andra djur som musslor, kräft- djur, sjöborrar och fiskar. Hummer lever från 1 meters djup och nedåt på hårdbottnar med klippor, stenar, grus eller skalsand. Läs mer

Här ser du om Havstulpanernas larver har börjat sätta sig på på båtbotten och var närmaste båtbottentvätt finns. Havstulpantjänsten och kartan är aktiv under maj-sept månad. Läs mer

Den är inte heller benägen att bita människor. Det va det som va skönast att veta! Läs mer

HÅRD SMUTS: Använd ALDRIG några lösningsmedel, slipmedel eller hårda svampar för att rengöra din gummibåt! Vid hård smuts kan du istället använda en tvättlapp och gnugga försiktigt med varmt vatten med någon droppe diskmedel i. Läs mer

Trumskinnet är antagligen den enskilt största faktorn (bortsett från trummisen) för hur trumsetet låter. Trumskinn finns på toppen och botten (kallas resonansskinn och är tunnare) av en trumma och är för det mesta av syntetiskt material. Läs mer

Tånggråsuggor är de främsta betarna som äter av blåstången. Läs mer

Daggmaskar har inte ett utan flera små hjärtan, normalt fem, men vissa arter kan ha upp till åtta. Det garanterar framför allt en jämn blodförsörjning till alla delar av framkroppen, som innehåller de viktiga könsorganen. Läs mer

Det finns cirka 30 arter i Sverige. Av dem lever de flesta på land, en del små arter en bit ner i marken. Sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus lever i sött och bräckt vatten. Gråsuggor - Isopoda. SUBPHYLUM: KRÄFTDJUR CRUSTACEA ORDNiNG: LiKFOTiNGAR/GRÅSUGGOR iSOPODA UNDERORDNiNG: ONiSCOiDEA 1 more row Läs mer

De första ryggradsdjuren uppstod och utvecklades i havet för över 500 miljoner år sedan. Ungefär 100 miljoner år senare kravlade sig de första fyrbenta djuren, kallade tetrapoder, upp på land. Den här övergången krävde stora förändringar i sättet att röra sig liksom fysiologiska anpassningar till den nya miljön. Läs mer