Kan man mjölka en tjur?

På pingstdagens morgon 2008 skulle han som vanligt mjölka. Till kor som har svårt att bli dräktiga genom seminering brukar de använda tjur, en mjölkrastjur på cirka 900 kilo, av rasen holstein. Eftersom den haltade på betonggolvet fick den gå i en box med djupströ för att läka benet på mjukare underlag.

Läs mer

Hur kom mjölken till?

Nomader lärde oss dricka mjölk. På bondestenåldern, för cirka 6 000 år sedan, hade många europeiska bönder bara ett par drag- oxar och en ko på sina gårdar. Kon användes som ”traktor” i första hand och för att föda nya dragdjur till jordbruket. Mjölken brydde man sig inte om. Hur kommer mjölken till oss? När korna har mjölkats samlas mjölken i en tank på gården och kyls ner till 4 °C. Mjölkbilen kör mjölken till mejeriet där den pumpas in i kylda silotankar och förvaras innan den blir olika mjölkprodukter och förpackas. Mjölken kontrolleras både på gården och mejeriet så att den håller bra kvalitet.

Hur får man mjölk från kor?

Kor producerar, precis som människor och andra däggdjur, mjölk för att de fött ett barn. Kon i mjölkindustrin insemineras, är dräktig i nio månader och sedan föder hon en kalv. Hennes unge får inte dia. Kalven tas från henne direkt efter födseln eller efter ett dygn eftersom mjölken ska drickas av människor. Sedan, hur kom korna till sverige? Till Sverige kom den första kon redan 1890 som direktimport till Torreby gård i Bohuslän. Korna är små och med sin varmt sandgula färg och sina stora ögon blir de nästan lite ”rådjurslika”. Korna väger omkring 400-450 kilo och anses vara duktiga foderomvandlare. Idag finns omkring 2 000 djur i Sverige.

Hur mycket äter ett köttdjur?

Det varierar naturligtvis mellan olika raser. En ko på sommarbete äter cirka 60 kg gräs och dricker 50 - 100 liter vatten om dygnet. Det är kanske lätt att tycka synd om dessa djur som måste gå ute i snö och kyla. De klarar sig dock bra om de har tillgång till foder och vatten och vindskydd. På motsvarande sätt, vad heter kornas magar? Först tuggar kon gräset slarvigt och sväljer ner det i första magen, våmmen. En del grova strån åker upp i munnen och tuggas en gång till. Det kallas att idissla. När kon sväljer igen går maten vidare genom nätmagen som pumpar över födan till bladmagen.

Förbrukningen av mejeriprodukter har ökat med 3 % från 374 till 382 kg per person och år 2020.