Hur länge är en valhaj dräktig?

Mycket är okänt när det gäller vithajens fortplantning. Vithajen har en mycket långsam reproduktion med en graviditet på ca 11-12 månader. Ju större honan är ju fler ungar kan hon producera. Vithajen föder mellan 2-14 ungar som är 120-160 cm vid födseln.

Läs mer

Kan hajar leva i sjöar?

Hajar är broskfiskar som har ett skelett av brosk, de saknar simblåsa och har dessutom hudtänder över kroppen istället för beniga fjäll som vanliga fiskar. Det finns 543 arter av hajar i världen. De flesta är marina men många arter simmar även upp i floder och lever i sjöar. Finns megalodon på riktigt? Megalodon härskade i världshaven för 20 miljoner år sedan, och till nyligen rådde bred enighet om att urtidshajen dog ut för omkring 2,6 miljoner år sedan. År 2018 upptäckte forskare dock att Megalodon troligen gick sin undergång till mötes en miljon år tidigare – det vill säga för 3,6 miljoner år sedan.

I enlighet med detta, varför dog megalodon?

För några miljoner år sedan fanns det en haj med artnamnet megalodon som var 18 meter lång och vägde 60 ton. Enligt en hypotes om varför den dog ut som fått stor spridning både i populärvetenskaplig litteratur och på Internet var orsaken en att en stjärna exploderade som supernova för 2,4 miljoner år sedan. Dessutom var finns valhajen? Valhajen äter plankton och någon gång småfisk, och den lever i alla planktonrika tropiska och tempererade hav. Eftersom plankton mest finns i de övre lagren i havet så simmar valhajen oftast där, men den kan också dyka ner till 700 meters djup. Livslängden är cirka 70 år.

Är valhajen farlig?

Valhajarna utsätts vanligtvis inte för de bakterier som vi har på våran hud, vilket kan ge dem infektioner. Den ständiga friktionen från att åka in i båtarna kan orsaka skador på valhajen. Från den upprepande nötningen så får dom synliga skador som ser vitt eller röd inflammerat ut. Du kan också fråga vad innebär gasutbyte i kroppen? Dina lungor sköter gasutbytet i organismen genom att ta upp syrgas från luften till blodet, och koldioxid från blodet till luften. Lungvävnaden är uppbyggd så att den skapar största möjliga kontaktyta för gasutbytet mellan luft och blod. Inandningsluften kommer in i lungorna via luftrören som kallas bronker.