Vilken haj är snabbast?

Makohajen, även kallad makrillhaj, finns faktiskt vid Sydnorges kust – men den kräver minst 16 grader i vattnet för att trivas. Isurus oxyrinchus anses vara en av världens snabbaste hajar. Långa sträckor kan makohajen hålla en hastighet på 30-40 km/h, men under korta rusningar anses den nå 74 km/h.

Läs mer

Dessutom, vilken haj ser bäst?

Hammarhaj: Haj har ögonen på sidan av huvudet De minsta hammarhajarna är mindre än en meter långa när de är fullvuxna, medan de största – den stora hammarhajen – blir omkring sex meter långa och kan vara farliga för människor. Det har varit en gåta varför hammarhajar ser ut som de gör. Vilken är den mest aggressiva hajen? Tillsammans med tigerhajen och vithajen är tjurhajen en av de tre hajar som med störst sannolikhet attackerar människor.

Man kan också fråga vilken haj är farligast för människor?

Det är därför vithajen anses vara världens farligaste haj. Sedan, när attackerar hajar? Det är mycket ovanligt att hajar attackerar människor, men då och då händer det. Oftast av misstag, när hajen är inställd på att söka föda och tar en smakbit. -Människor står ju inte normalt på hajens meny. De har inte råd att ligga i vattnet och vänta på att människor ska komma ner och bada.

Vad är en slamkrypare?

Slamkrypare (fråga)[redigera | redigera wikitext. Slamkrypare är en tvetydig fråga i en frågesport, som lätt kan ges olika tolkning och därför fälla tävlingsdeltagaren. Uttrycket kan även användas om frågor i andra sammanhang än frågesporter, till exempel vid prov och examina. Dessutom, vad gör gälarna? Gälarna har många uppgifter. Den viktigaste är gasutbytet mellan vattnet och blodomloppet eller andningen. I gälarna överförs syre från vattnet till blodet och koldioxiden från blodet till vattnet. Det sötare vatten strävar till att strömma in i fisken och fisken kompenserar detta genom att avge urin.

Och en annan fråga, vilka djur saknar andningsorgan?

Maneter är exempel på stora djur som saknar andningsorgan. De klarar gasutbytet genom att samtliga celler sitter ytligt. Många landlevande djur är beroende av att huden är tät och skyddar kroppen mot t. ex uttorkning.