Hur går befruktningen till hos fröväxter?

När ett pollenkorn fastnar på pistillens märke, börjar en pollenslang växa ner mot fröämnet. När pollenslangen har nått fram till äggcellen i fröämnet, förs hanceller, spermier, ner i slangen. När en spermie befruktat äggcellen, kan ett frö bildas. När befruktningen är klar, börjar pistillens fruktämne att växa.

Läs mer

På motsvarande sätt, kan en blomma befrukta sig själv?

Självpollinering är en form av pollinering som sker när pollenkornen fastnar på pistillens märke i samma blomma som de kom från. Några arter som ägnar sig åt ständig självpollinering och -befruktning är smålånke, knytling och grönknavel, och dessa behöver därför inte heller några skyltande blommor. Hur gör växter för att sprida sina frön? Fröspridning är naturens sätt att se till att inte alla frön från samma planta växer upp på precis samma ställe. En del frön sprids med vinden, andra följer med vattnet och somliga sprids med hjälp av människor och andra djur. Förutom med djur eller vind kan växter även spridas med vatten.

Varför Fröar björken så mycket i år?

Det kan röra sig om 40.000 frön/m2 under en stor björk ett bra år, och kanske 1/10 av det antalet ett annat år. Björkens frön rör sig lätt och kanske har vindarna i år också varit sådana att mer frön än vanligt hamnat hos just dig. Med detta i åtanke, hur förökar sig lövträd? Pollenet sprids med vinden från hanblommorna till honblommorna. När ett pollenkorn träffar en pistill i en honblomma växer en pollenslang ut och påverkar fruktämnet så att detta växer till, det är detta som bildar ett frö (se bilden på en pistill i länken längst ner). Framåt hösten är fröna mogna och ramlar ur hängena.

Hur sprider sig Björk?

Björk - föryngring Björkarna förökar sig lätt, både med frön och med stubbskott. Fröproduktionen är riklig med toppar vart annat år. De lätta bevingade fröna sprider sig långt. Fröfall från hängena sker både på hösten, då fröna gror omedelbart, samt på våren efter. Hur sker könlös förökning? Könlös fortplantning sker genom att någon del av moderindividen avskiljs för att bilda en ny individ vilken normalt får samma genuppsättning som moderindividen. Många organismer utvecklar särskilda förökningskroppar (t. ex. mossor och lavar) där delar av organismen faller av och etablerar en ny individ.