Vilken fågel kryper nedåt?

Nötväckan klättrar bra uppåt, nedåt och åt sidorna. Bland fåglar i Sverige är den ensam om att kunna klättra och t o m hoppa nedåt med huvudet före – ett bra kännetecken. Den lever av insekter som den hittar i trädens barkspringor.

Läs mer

Finns nötväcka i Sverige?

Nötväckan förekommer tämligen allmänt i lövskog, blandskog och trädgårdar i södra och mellersta Sverige. Den är mindre vanlig norr om Dalälven. Äter: Insekter, larver, puppor, spindlar och under vintern gärna frön och nötter. Med detta i åtanke, vad betyder nötväcka? Ordet nötväcka syftar på att vissa arter har benägenheten att kila fast bitar av föda i en spricka och hacka på föremålet med sina starka näbbar. Väcka är ett verb som förekommer i svenska dialekter med betydelsen ""hugga spånor ur furuträ"".

Vilka fåglar häckar i träd?

Av de arter som presenteras här räknas tretåig hackspett, gröngöling, spillkråka och mindre hackspett som ”nära hotade” i den svenska rödlistan. Större hackspett och gråspett lever dock i livskraftiga bestånd. Den större hackspetten är vanligast. Den trivs i alla typer av skog och finns i större delen av landet. Man kan också fråga varför sitter nötväckan upp och ner? Liksom andra nötväckor födosöker den efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger arten denna föda på lager. Under vinterhalvåret besöker den gärna fågelbord.

Hur häckar nötväcka?

Förekomst: Nötväckan häckar allmänt i parker, trädgårdar och lövskog. Bo: Nötväckor häckar i håligheter i träd eller i holk. Om öppningen är för stor murar fåglarna igen den med lera. Boet byggs på ett skikt av barkbitar och torra löv. Hur låter Trädkryparen? Trädkrypare (Certhia familiaris, Euroasian Treecreeper. Sång: En 2-3 sekunder kort, ganska tydlig strof som faller i en drill på slutet. Har ungefär samma ljusa toner som en blåmes. Andra läten: Varningslätet är ett tunt, ”rakt” ljud, ungefär som en dämpad koltrast.