Vad händer om dialekter försvinner?

Våra dialekter genomgår, precis som standardsvenskan, en ständig förändring. Dialekterna fylls på med nya ord och uttryck, grammatiken förnyas och satsmelodin slätas ut eller accentueras. Men även om dialekterna förändras, verkar de inte vara på väg att försvinna.

Läs mer

Och en annan fråga, varför har dialekter minskat?

I takt med att landsbygden avfolkas och människor reser mer blir skillnaderna i dialekt allt mindre. Tidigare var nyanserna mycket tydligare mellan olika orter och små byar. – Man vill ha sin egen identitet och identiteten kommer från språket, så dialekten blir identitetsskapande. Följaktligen, hur ser framtiden för dialekterna i sverige ut? De svenska dialekterna är livskraftiga och tycks inte vara hotade, varken av mediebrus eller människors ökade rörlighet. Den slutsatsen drar Gösta Bruce, en av ledarna för ett stort svenskt dialektforskningsprojekt. I Danmark har dialektforskare nyligen förutspått att dialekterna kommer att dö ut inom en snar framtid.

Vad är den huvudsakliga anledningen till Dialektutjämning enligt Institutionen för språk och folkminnen?

Dialekterna i Sverige har blivit mycket mer lika varandra nu än vad de var för hundra år sedan. Detta kallas för dialektutjämning. Den största anledningen till dialektutjämningen är att samhället har förändrats så mycket. När uppstod dialekter? Vad är en dialekt: det är inte en fulare form av riksspråket, som många tror. Utan dialekter i Sverige är alla utvecklade ur det språk som talades i hela Norden för över 1000 år sedan. Varje dialekt har sina speciella kännetecken. Dem har också en naturlig och lokal koppling till folks liv och kultur.

Och en annan fråga, vad är ett dialektområde?

Dialekterna har traditionellt delats in i sex större dialektområden, som sinsemellan har likartade drag i fråga om grammatik, uttal och ordförråd. Gränserna mellan dessa områden är inte skarpa, och indelningen har mest en pedagogisk funktion. I enlighet med detta, när uppkom rinkebysvenska? I och med att ”rinkebysvenska” uppmärksammades bland ungdomarna i Stockholms västra förorter i slutet på 1980-talet, hamnade förortsslangen i fokus. I dag är mer än var tredje invånare i Stockholm född utanför Sverige, eller har åtminstone en förälder som är det.