Vad är Fortplantningsstrategier?

Hos många djurarter beror hannars möjligheter att bli fäder till många ungar på hur bra de klarar att konkurrera med andra hannar om honorna. Det kan handla om att vinna fysiska kraftmätningar, eller att på olika sätt attrahera honorna med starka färger eller lockande ljud.

Läs mer

Människor frågar också kan en blomma befrukta sig själv?

Självpollinering är en form av pollinering som sker när pollenkornen fastnar på pistillens märke i samma blomma som de kom från. Några arter som ägnar sig åt ständig självpollinering och -befruktning är smålånke, knytling och grönknavel, och dessa behöver därför inte heller några skyltande blommor. På motsvarande sätt, hur kommer fröet bort från växten? Fröspridning är naturens sätt att se till att inte alla frön från samma planta växer upp på precis samma ställe. En del frön sprids med vinden, andra följer med vattnet och somliga sprids med hjälp av människor och andra djur. Förutom med djur eller vind kan växter även spridas med vatten.

Och en annan fråga, vilka två typer av fortplantning finns och vad innebär de?

Man skiljer mellan skildkönade och hermafrodita arter. Skildkönade arter har hanar och honor, som för samman sina gameter vid befruktning, medan hermafroditer bildar spermie och ägg samtidigt, som exempelvis hos daggmaskar, vinbergssnäckan och djuphavsarter. Vilka utvecklades först på jorden Sporväxterna eller fröväxterna? Till fröväxter räknas gräs, buskar, träd och växter som blommar. Dessa utvecklades långt efter sporväxterna. Barrträden kom först och därefter kom växter med blommor. Blommorna lockar till sig insekter som hjälper växten med pollineringen.

På vilka olika sätt kan människan fortplanta sig?

Befruktning på olika sätt. Det vanligaste är att befruktningen sker genom slidsamlag. Befruktning kan också ske genom insemination. Då sprutas spermier in i livmodern eller slidan med hjälp av till exempel en spruta och en plastslang. Befruktning kan också ske med hjälp av IVF, provrörsbefruktning. Hur växer Lummer? Lummerväxterna består av rot och stam med spiralställda eller motsatta blad. Stammen förgrenar sig mer eller mindre och kan växa krypande längs marken eller, som i tropikerna, i annan vegetation utan markkontakt, som epifyter. Sporgömmena sitter på speciella blad som ofta är samlade i axlika bildningar i grenspetsarna.